De flesta som har koll på sin ränta får 0,4 procent eller mindre. Och trots att fler än hälften tycker att dålig ränta är ett skäl att byta bank låter de flesta bli. Bland svenskarna har norrlänningarna sämst kunskap om sina sparräntor, medan smålänningarna har bäst koll. Det visar Bank Norwegians årliga undersökning.

Kunskapen om bankräntor och intresset att förändra sitt sparande varierar beroende på ålder, kön och bostadsort. Smålänningarna, till exempel, har bättre kunskap om sin sparränta jämfört med personer från övriga Sverige. Fler än hälften, 54 procent, skulle kunna tänka sig att spara i en annan bank om räntan blev högre. Men ändå är det bara en av fyra (25 procent) som har öppnat ett sparkonto i en annan bank eller lånat pengar som hos Bank Norwegian.

– Svenskarna förlorar enorma summor i ränteintäkter. Det finns alternativ som ger god ränta. Och även om inflationen just nu är låg är det i praktiken en förlustaffär att ha sina pengar på räntelösa konton. Det säger Tom Roger Olsen, marknadschef på Bank Norwegian.

Alla de nordiska länderna har insättningsgarantier för de pengar som har satts in på inlåningskonton. Garantin ska täcka kundens förluster om banken kommer på obestånd. I Norge är insättningsgarantin mer än dubbelt så hög – 2 miljoner norska kronor – jämfört med Sverige som har en insättnings­garanti på 950 000 kronor.

Den äldre delen av befolkningen har störst kunskap om de olika bankernas ränteerbjudanden. Nästan 87 procent av dem tycker att insättningsräntorna i Sverige generellt är för låga. Men de är ändå minst benägna att flytta sitt sparande till konton med bättre ränta. En jämförelse mellan könen visar att det är männen som oftast har bäst kunskap om räntenivåerna. De har dessutom både oftare tagit reda på de olika bankernas räntenivåer, eller bytt till en bank med bättre villkor.